Denrödatråden

 Fortsättning på Helgromanen ,,,Hjärtat,,,,,,,,,,får en liten rusning genom kroppen av besvikelse.Vad är de som gör att någon kan skicka anonyma meddelande som är utan text.Nu har de kommit åtta stycken på kort tid.Besvikelsen gör att jag visar upp min mobil för dig, mitt uppe i de bäddande du engagerar dig i.Nu stannar du upp och skakar på huvudet.Vi sätter oss ner,blir mer övertygade om att de här berör oss båda i vår relation till gemensamma vänner som vi tillbringat de senaste året.De vi inte förstår,är att de är alla par,som har de bra utåt till.Du frågar mig,kan vi inte åka hem?.De får mig att helt öppet svara med ett rakt svar,nu åker vi hem.Jag reser mig upp, städar upp runt bilen,plockar med mig några blommor som finns en bit bort.Min besvikelse bryter ut i en fråga som får dig att skratta,och de gör mig så besviken,över de barnsliga kroppsspråk och de svar jag får.Hur kan man svara med ett mmmmmmm och skratta vidare,när man ser att en person är besviken, tänker jag för mig själv.Frågan lyder fortfarande varför gör någon så här mot oss.Än en gång kommer du till mig,omfamnar mig med ett viskande ord i mitt öra,de får tiden utvisa,du tittar mig i ögonen,naggar mig i hakspetsen,du får mig att le,men fortfarande förstår jag mig inte på dig.Krock nummer fyra har nu kommit med vårat ordspråk.Nu ser du till att packa om bilen, till de som var från början, när vi var uppe i de blå på vårat fina paradis några mil bort.Vi sätter oss i bilen,far vidare från vår koja.Du kör hem mig,hjälper till att packa upp mina saker,kramar om mig,viskar i mitt öra,nu åker jag hem till mig packar upp,så kommer jag i morgon.Nu rycker jag på mina axlar,och tänker, nu var detta äventyr över.Nu intar jag badrummet över en timme,allt från toalettbesök ,fotfil,hårinpackning och skrubbar mig med tagel borsten.Kryper ner i sängen som är renbäddad och doftar frisk luft.Somnar till efter mycket besvikelse.Vaknar till av att hemtelefonen ringer,rusar fram,svarar med mitt namn,jag hör förlåt, de är jag,din röst låter låg.Jag kunde inte vänta med att ringa dig,förklarar du lågt.Men jag vill berätta för dig att jag möttes av ett brev som satt i min dörr när jag kom hem.Nu blir jag helt tyst,ock känner en stor rysning genom hela kroppen.Du frågar om jag är kvar i luren,så du får ett mmmmmm tillbaka.Du förklarar att du vill komma och visa brevet istället för att läsa upp de i telefonen.Mitt svar blir av glädje,klart du ska komma.Då ses vi snart gumman.Usch tänker jag om namnet gumman,hur ska vi få de ur världen.Nu ser jag till att kaffe finns när du kommer.De knackar på dörren,du stiger in som en flodhäst,sätter dig på kökssoffan,tar fram brevet,vecklar upp de,och tittar mig i ögonen,nu ska du få höra,,,,,,,,,fortsättning följer i nästa helgroman Hjärtat  

F